Det som sköts upp och det som inte gjorde det
Förordning (EU) 2026/1744, den digitala omnibusen om AI, trädde i kraft den 27 juli 2026 och sköt fram högriskkraven i kapitel III avsnitt 1 till 3 i AI-förordningen till den 2 december 2027 för system i bilaga III och den 2 augusti 2028 för AI i reglerade produkter. De flesta compliance-planer skrevs om kring de datumen. Samtidigt hände något tystare. Avsnitt 4 i kapitel IX, rättsmedlen, lämnades orört och har tillämpats sedan den 2 augusti 2026. Att behandla AI-förordningen som vilande fram till slutet av 2027 är att läsa halva den ändrade artikel 113.
Vad ger artikel 85 en enskild rätt att göra?
Artikel 85 i förordning (EU) 2024/1689 låter varje fysisk eller juridisk person som har skäl att anse att förordningen har överträtts lämna in ett klagomål till den relevanta marknadskontrollmyndigheten. Det krävs inte att man själv är berörd, det finns inget krav på partsställning och ingen begränsning till högrisksystem. En kund, en konkurrent, ett fackligt ombud eller en journalist kan alla anmäla.
Myndigheten ska beakta klagomålet i sin marknadskontroll och hantera det enligt förfarandena i förordning (EU) 2019/1020. Det är en skyldighet att beakta, inte att inleda ett ärende, men ett dokumenterat klagomål hos en myndighet är ändå en helt annan exponering än inget klagomål alls.
Vilka överträdelser går att anmäla i dag?
Bara de som redan gäller, och de är fler än de flesta AI-inventeringar utgår från. Förbuden i artikel 5 har tillämpats sedan den 2 februari 2025 och skyldigheterna för AI-modeller för allmänna ändamål i kapitel V sedan den 2 augusti 2025. Transparenskraven i artikel 50 har tillämpats sedan den 2 augusti 2026 och omfattar upplysning om chattbottar, märkning av syntetiskt innehåll, tydliggörande av deepfakes och information till den som utsätts för känsloigenkänning. Artikel 4 om AI-kunnighet gäller också. Det är därifrån de levande klagomålen kommer.
Vad kräver artikel 86 av en användare?
Artikel 86 ger en berörd person rätt att av användaren få tydliga och meningsfulla förklaringar av AI-systemets roll i beslutsförfarandet och av de huvudsakliga delarna av det fattade beslutet. Den gäller när beslutet grundas på utdata från ett högrisksystem i bilaga III, med undantag för punkt 2, och har rättsliga följder eller på liknande sätt i betydande grad påverkar personen negativt för hälsa, säkerhet eller grundläggande rättigheter. Artikel 86.3 gör rätten subsidiär till motsvarande rätt i unionsrätten.
Vår läsning av tidsfrågan
Artikel 86 sköts inte upp, men allt som utlöser den ligger i kapitel III avsnitt 1, som väntar till den 2 december 2027. Det är samma strukturella glapp som vi pekade på i registreringsskyldigheten enligt artikel 49. En skyldighet utan verksam utlösande faktor är svår att fullgöra, så vi förväntar oss inte att artikel 86 biter av egen kraft före december 2027.
Vi skulle ändå inte råda en användare att luta sig mot det. Artikel 85 har inget sådant beroende, och rör beslutet personuppgifter kräver artiklarna 13.2 f, 14.2 g och 15.1 h i förordning (EU) 2016/679 redan meningsfull information om logiken bakom behandlingen. I mål C-203/22, CK mot Dun & Bradstreet Austria, avgjort den 27 februari 2025, slog EU-domstolen fast att en företagshemlighet inte är ett heltäckande svar.
Praktiskt exempel
En göteborgsbaserad logistikkoncern använder tre AI-verktyg: ett som rangordnar sökande till lagret, en chattbot på karriärsidan och ett generativt verktyg som skriver avslagsbrev. Rangordningsverktyget faller inom punkt 4 i bilaga III, så koncernen behandlar det som ett projekt inför december 2027, och det är riktigt.
En sökande som fått avslag frågar varför hon sållades bort. Hon lägger också märke till att chattboten aldrig sade att den var en maskin och att avslagsbrevet läser som om en människa skrivit det. Frågan enligt artikel 86 går att diskutera. Frågorna enligt artikel 50 gör det inte, och hon kan ta dem till Post- och telestyrelsen enligt artikel 85 i morgon.
Vanliga misstag
Vanligast är att behandla den 2 december 2027 som den dag då AI-förordningen börjar verka. Klagomål, begäran om förklaring och skyddade visselblåsarrapporter blev alla tillgängliga den 2 augusti 2026.
Nära därefter kommer att förbise artikel 87, som gör direktiv (EU) 2019/1937 tillämpligt på rapportering av överträdelser av AI-förordningen. I Sverige går det via lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, så en anställd som larmar om en AI-fråga har skydd mot repressalier.
Ett tredje misstag är att tro att ett klagomål är ofarligt eftersom Sverige ännu inte har lagstiftat om de sanktioner artikel 99 kräver. De fem myndigheter som utsågs i juni 2026 kan utreda, begära in uppgifter och korrespondera med er, och inget av det behöver en sanktionsavgift för att bli dyrt.
Ett fjärde är att besvara en begäran om förklaring med leverantörens marknadsföringsmaterial. Den som inte kan säga vad systemet bidrog med i beslutet kan sannolikt inte heller visa mänsklig kontroll.
Rekommenderade åtgärder
Bestäm nu vem som tar emot ett klagomål enligt artikel 85 eller en begäran enligt artikel 86, och ge den personen en väg till någon som kan svara på dagar i stället för veckor. Skriv en kort stående förklaring för varje AI-system som berör beslut om människor, med vad systemet bidrar med, vad en människa bidrar med och vilka faktorer som väger tyngst.
Begär av era leverantörer, skriftligen och helst i avtalet, det ni behöver för att kunna svara en berörd person, eftersom artikel 13 ålägger dem att lämna en bruksanvisning som gör era egna skyldigheter möjliga att fullgöra. Gå igenom era upplysningar enligt artikel 50 först, eftersom det är där ett klagomål mest sannolikt landar, och nämn AI-förordningen uttryckligen i er visselblåsarpolicy.
Vanliga frågor
Måste vi besvara en begäran enligt artikel 86 redan i dag?
Artikel 86 sköts inte upp, men klassificeringen enligt bilaga III som den bygger på tillämpas först den 2 december 2027, så frågan är omtvistad. Rör beslutet personuppgifter kräver artikel 15.1 h i dataskyddsförordningen ändå normalt ett innehållsrikt svar, så ett blankt nej är sällan klokt.
Kan en konkurrent anmäla vårt AI-system?
Ja. Artikel 85 låter varje fysisk eller juridisk person som har skäl att anse att en överträdelse skett lämna klagomål, så rätten är inte begränsad till dem systemet påverkar. Konkurrentanmälningar är ett vanligt inslag i marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020.
Vad händer med ett klagomål i Sverige just nu?
Det når den av de fem myndigheter som utsågs i juni 2026 som har den delen av förordningen, oftast Post- och telestyrelsen eller Integritetsskyddsmyndigheten. Deras uppdrag löper till den 31 december 2026, och Sverige har ännu inte infört de sanktionsregler artikel 99 kräver.
Slutsats
Den digitala omnibusen köpte tid på de skyldigheter som kostar mest att bygga och ingen tid alls på dem som låter enskilda säga ifrån. Sedan den 2 augusti 2026 kan vem som helst anmäla ert AI-system, en berörd person kan begära att en användare förklarar ett beslut, och den anställde som rapporterar en överträdelse omfattas av visselblåsarskyddet. På Lawgent hjälper vi företag att avgöra vilka skyldigheter i AI-förordningen som redan gäller, att förbereda förklaringar innan någon begär dem och att hantera klagomål och myndighetskontakter när de kommer. Hör av dig om ni vill att vi tittar på var er verksamhet faktiskt är exponerad i dag.
